TV-serier
Jag kanske nämnt att jag som princip blockade alla TV-serier när jag var ung och radikal. Orsaken var att jag inte ville bli TV-biten, bunden och snärjd vid dumburken medan livet passerade förbi utanför. Framför allt vände jag mig emot att vara låst vid ett visst klockslag, så att man kanske skulle säga till en vän
- Nä, kan inte ses, för jag ska se på TV.
Så dåligt. Välja bort en människa för syntetisk underhållning. Så Dallas gick bort. Även Twin Peaks. Faktiskt fick Magnum PI och framför allt Remington Steele nobben, eftersom det gick på fredagkvällar. Då var jag aldrig hemma - om jag inte var sjuk, förstås.
Nu är allt annorlunda. Eftersom man kan spela in TV-program så smidigt idag och ibland kan se dem på Internet, så finns friheten där. Man behöver aldrig hamna i läget att nobba någon för TVns skull. Därför är TV-serier okej. Till och med mycket okej. Formatet är ju så bra. Oftast en knapp timme långt. Det är precis så länge man kan unna sig se på TV en vanlig vardagkväll. Ja, till och med maximalt en timme. Det är väl inte alla kvällar det blir TV alls, även om det oftast blir en kortis i alla fall.
Nu har The Mentalist paus, likaså True Blood. Men John Adams har börjat. Otroligt bra och välgjort om USAs historia. En till två olika TV-serier är max vad jag hinner med att följa. Jag försöker se ifatt Heroes, som smygstartade på en udda kanal, och vars avsnitt jag faktiskt helt missade. Men John Silver finns... Tur det. Likaså finns avsnitt av The Mentalist att tillgå, samt Rome. Men Rome, nä, det kan jag inte riktigt klämma in någonstans. En annan modern TV-serie som gick för ett tag sedan utspelades i "vilda västern", mycket bra, men det gick ju inte att hinna med heller.
Barbara hjälper mig så bra att se ifatt. Jag pratade lite runt på jobbet och jag kan väl puffa för en god egenskap jag har, jag somnar INTE framför TVn, som många andra män tydligen har som ovana. Så för den som det berör; jag är en utmärkt person för mysiga hemmakvällar. Jag håller mig vaken och är i allmänhet både glad och tacksam och, ja. Typ. Men nu är det natti, efter en liten stund med John Holmes, höll jag på att säga, John Adams, förstås.
- Nä, kan inte ses, för jag ska se på TV.
Så dåligt. Välja bort en människa för syntetisk underhållning. Så Dallas gick bort. Även Twin Peaks. Faktiskt fick Magnum PI och framför allt Remington Steele nobben, eftersom det gick på fredagkvällar. Då var jag aldrig hemma - om jag inte var sjuk, förstås.
Nu är allt annorlunda. Eftersom man kan spela in TV-program så smidigt idag och ibland kan se dem på Internet, så finns friheten där. Man behöver aldrig hamna i läget att nobba någon för TVns skull. Därför är TV-serier okej. Till och med mycket okej. Formatet är ju så bra. Oftast en knapp timme långt. Det är precis så länge man kan unna sig se på TV en vanlig vardagkväll. Ja, till och med maximalt en timme. Det är väl inte alla kvällar det blir TV alls, även om det oftast blir en kortis i alla fall.
Nu har The Mentalist paus, likaså True Blood. Men John Adams har börjat. Otroligt bra och välgjort om USAs historia. En till två olika TV-serier är max vad jag hinner med att följa. Jag försöker se ifatt Heroes, som smygstartade på en udda kanal, och vars avsnitt jag faktiskt helt missade. Men John Silver finns... Tur det. Likaså finns avsnitt av The Mentalist att tillgå, samt Rome. Men Rome, nä, det kan jag inte riktigt klämma in någonstans. En annan modern TV-serie som gick för ett tag sedan utspelades i "vilda västern", mycket bra, men det gick ju inte att hinna med heller.
Barbara hjälper mig så bra att se ifatt. Jag pratade lite runt på jobbet och jag kan väl puffa för en god egenskap jag har, jag somnar INTE framför TVn, som många andra män tydligen har som ovana. Så för den som det berör; jag är en utmärkt person för mysiga hemmakvällar. Jag håller mig vaken och är i allmänhet både glad och tacksam och, ja. Typ. Men nu är det natti, efter en liten stund med John Holmes, höll jag på att säga, John Adams, förstås.
Kommentarer
Postat av: Ganesha
Vad har katten fått för namn?
Postat av: puckopeo
Tyvärr blev det inte lika vackert som Ganesha, men det blev Daphne, trots att det kanske är lite för fräsigt med f i sig och något otydliga konsonanter för katter som tydligen föredrar k, t och s enligt initierade källor.
Trackback
