puckopeo

Det bidde en tumvante. Jorå, jag fick i alla fall mina nyinköpta träd i jorden. Nu står de på perfekt, symmetrisk rad framför huset. Tack, grävskopan som grävde hålen. Jag blev lite nöjd, när jag okulärbesiktigade resultatet hukade mig en bit bort och glodde med ett öga, jo, helt rakt blev det, längst bort det gamla körsbäret, sedan de två nya, ett vinter/höstäpple och ett victoriaplommon. Fast träden är ju lite krokiga, så överperfekt är det inte, de är ju ändå en del av naturen.

Över veden har jag länge tänkt att jag måste ha ett regn och väderskydd. Jag har försökt med ett antal presenningar, men de brukar hålla i ungefär två månader, sedan är det bara sönderblåsta remsor av allt. Hur jag än gör, dessutom. Jag har försökt med att spänna upp dem, med en slags regelanordning. Men allt blåste sönder. Nu har jag byggt ett riktigt bjälklag för att lägga ett permanent tak. Jag använder gammalt rivningsvirke och några nya plankor, så priset hålls nere. Jag har dessutom kvar rullar med takpapp som blev över vid bygget av takvåningen. Så där, nästan gratis. Men det bygger sig inte av sig självt, precis, utan kräver en hel del tid och engagemang. Och helst fint väder. Idag var det bra, så med ytterligare en dags arbete så är taket, med takpapp, på plats. Tyvärr är det väl helt lagvidrigt, men hoppas ingen bryr sig.

Inomhus står renoveringen still, men en liten ångestgaffel är väl i och med dagens arbete ur min andliga lekamen. Halvt, i alla fall.

Nu pustar jag ut framför Magnum PI, det är jag väl värd. Barnen och jag var ute hela dagen, så kinderna hettar till och med, känner jag nu. Annars var det väl inte precis hett ute. Mössa och "tumvante" behövdes.