Hjärntvätt och trosfrågor

Jag såg slutet av Debatt på svt. Det var spännande. Rubriken var "Bakslag för feminismen: Har barnen fått betala priset för jämställdheten i Sverige?" Förvirrade, stökiga familjer, med sönderstressade mammor som slits mellan barnen och arbetslivets krav. Kanske mannens krav på uppmärksamhet och närhet också. Jag kände att det träffade något jag kände igen.

Idag erkände jag över fikabordet att jag försökte, mycket enkelt, introducera kristendomen för mina barn. Läsa lite berättelser ur barnens bibel och be den lilla bönen "Gud som haver..." Genast fick jag påhopp - INDOKTRINERING - HJÄRNTVÄTT. Vänta tills de blir stora nog att välja själva. Fast där håller jag inte med. Det vill säga, jag är inte för indoktrinering och hjärntvätt, men jag tror inte att det jag gör kvalificerar för det. Jag tror jag ger dem del av något som för mig har varit en källa till styrka och stabiitet. Verktyg för att hantera livsfrågor. Sen när de är stora väljer de att tro vad de vill, i alla fall. 

Vad tror du då, egentligen? frågade Fanny. Lite svårt att säga något kort, som passar fikabordets miljö. Jag nämnde en klasskompis från gymnasiet, Fatima, som förklarade för mig varför hon inte kunde vara kristen. Hon berättade då vad hon trodde var kristendom, och det lät som något man lärde sig på kyrkans barntimmar, en farbror med skägg på ett moln - det var väl kontentan. Sedan berättade vad hon skulle kunna tro på, och det lät ju väldigt likt det jag trodde. Men, sa hon, det är ju inte kristendom. Jo, det var det ju, tyckte jag. Men inte för Fatima. Därför kunde hon inte tro.

Det finns en "utvecklingslära", eller progression när det gäller den kristna tron, som gäller mognad, förslagsvis. När man är ung och radikal, då passar Pingstkyrkan. Raka svar på allt. Det mesta är svart eller vitt. Det finns många utmaningar. Sedan, när man får lite vidgade vyer och allt inte bara handlar om den egna och andras frälsning, så blir man missionare. Efter några år har det radikala draget försvunnit, några nitar har man gått på, livet är inte så enkelt längre och det vita har definivt fått sina stänk, liksom det svarta bleknat något. Plötsligt finner man att Svenska kyrkan är rätt okej. Låg tröskel, inga särskilda krav. Skönt, lite vilsamt och meditativt i bästa fall.

Min egen tro har fått hänga med genom livets alla med och motgångar. Den har blivit som en gammal urtvättad favorittröja, eller som en sliten båt, som trots sitt ruffiga yttre ändå bär över vattnet. En gång var den nog polerad och snygg. Men nu finns bara kärnan kvar och funktionen.

Men vad tror du då, egentligen? Jag tror jag går och lägger mig! Imorgon blir det "Slalom, baby, slalom". Shalom.

Kommentarer
Postat av: Mr B

Ja du, Puckopeo! Detta med indoktrinering eller inte är en intressant fråga. Det finns en rad uttryck som sammanfattar hur rätt (eller fel) du har i ditt handlande - "in the eye of the beholder", "allting är relativt", "vetenskapligt bevisat", "religionsfrihet", etc. Det som en gång i tiden var självklart (kristendomens budskap överförs till nästa generation) har idag bytts till något idag lika självklart; alla ska få välja allting. Detta är väl egentligen analogt med indoktrinering, då detta är det som nästa generation blir uppfostrade med. Valet! Detta innbär ju trots allt en rad situationer där individen riskerar att välja "fel" åsikter och uppfattningar. Dessa är även de definierade av det samhälle som idag hävdar att barn ska få välja själva vad de tror på eller inte tror på. Det kan till viss del liknas vid hyckleri då det fria valet och "indoktrineringen" begränsas till normen. Normen, ja. Det är väl snarare det som samhället idag eftersträvar. Eventuellt av den enkla anledning att detta är ett relativt begrepp och med andra ord inte något som är rätt eller fel och som en direkt följd inte något som gemene man egentligen behöver ta ansvar för. Gör man fel, så förskjuts det som är normen till något nytt som faktiskt också är normen, fast lite förändrat. Dock är det fortfarande rätt, liksom. Tidigare generationers kultur har trots allt format den kultur vi har idag och som en direkt följd även det som idag är normen... Gör som du vill, med andra ord. Det var vad Darwin gjorde för ganska exakt 150 år sedan och se vad normen har gjort med det och vad det har gjort med normen.

2009-03-03 @ 23:32:07
Postat av: Fanny, Ms Austen

770.jpg" rel="nofollow">http://www.bestofblocket.se/bilder/fullsize.php?v=blocket770.jpg

2009-03-04 @ 19:21:50
Postat av: Fysiklärarn (den förste)

Inte utan att man funderar på vem Ms Austen och Fanny kan tänkas vara :-)

2009-03-05 @ 16:41:58

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0