Fredag på slottet

Det är ju alltid lite nervöst att gå till slottet, men det var inte så farligt, naturligtvis, när man väl var där. Pratade en del med samordnaren Nemo, han har iranska föräldrar, men är född i Sverige. Han skojade lite med sitt ursprung. Han har dubbla medbergarskap och därmed två pass. Bl a så sa han att han var förbjuden att besöka det ockuperade palestina, uttrycket avsåg hela Israel, - det stod i hans iranska pass. Så det var nog bäst att använda det svenska passet, om det skulle bli aktuellt. Förmodligen var nog alla medvetna om hans dubbla medborgarskap, så det handlade mer om vilket statement han ville göra. Men Gaza - det borde funka med det Iranska, sa jag, särskilt om man tar vägen via Egypten och genom de där tunnlarna.Nemo skrattade nervöst, han var inte den där äventyraren, tyckte han.

Kunde inte låta bli att dra en ordvits, så jag sa till Nemo. - Jo, språket i Iran, det måste vara en pers... Märkligt nog skrattade han faktiskt mer än mig. Det hör inte till vanligheterna. En mycket sympatisk man, helt enkelt.

Maten var ganska enkel, men servisen och miljön är ju fantastisk. För flera år sedan nu, så sommarjobbade jag i slottets trädgård och försökte få ordning på den. Trädgården var hemskt nergången då. Till och med innan jag la min hand på den. Det var väl helt ok att kratta i rabatterna och klippa gräs, men rätt skönt, en dag som denna, att få sitta inne på slottet och dricka kaffe. Särskilt med tanke på dagens väder. Hu, vilken isande vind. Den sommaren jag rensade ogräs, däremot, då var det strålande varmt och gräset grönt och frodigt.

Att tankarna söker sig mot sommaren, idag, är nog helt naturlig, eftersom det är vårdagjäming. En sällsynt balanserad dag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0