Killing me tenderly, softly & f. gently
Köpte som vanligt alldeles för mycket godis. Puh. Jag tror inte dagen har så många timmar att jag hinner förbränna den energin som påsen innehåller, trots powerwalks + stavgång. Det är klart, hade man natten på sig med...
"Killing me tenderly", hmm. Det låter aningen likt "Killing Me Softly (with his song)". Märkligt nog associerar jag till Jack Black och "F[...] Her Gently". Kanske för jag trodde att gently var tenderly.
Mullsjö är förutom godisfabriken, fd bollhavet på ICA och Knaggebobacken känt för sin friska luft. Därav Friluftshotellet. , känt i utvalda delar av Tyskland.
Blir man trött av frisk luft, eller är det vårtrötthet? Idag var det sol, och mycket frisk luft. Vi gick med barnen i två timmar, ner till centrum (ja, Mullsjö är så stort att man kan kalla en del av det för "centrum"), och i samma svep iväg till godisfabriken. Jag blev så trött efter denna strapats att jag var utslagen resten av dagen. Konstigt. Men det var första dagen som solen riktigt värmde. En fantastiskt fin tidig vårdag.
Barnen somnade tidigt efter lite bastubadande och korvgrillande i öppna spisen. Nu är det nog dags, eller natts, för mig med.
Bollhav i Mullsjö och polska kolor
Nu är jag hos mina föräldrar i Mullsjö. Till slut. Jag har upplevt ytterligare en fullspäckad dag, där jag knappt hann äta middag och missade bussen två gånger, spelade innebandy halva tiden, packade det jag skulle packat igår och for iväg grymt försenad i lite för hög fart på motorvägen. Tyvärr upplevde jag också viss fartblindhet kombinerad med trötthet, då jag på nya Hjo-vägen, från göteborsvägen, körde om en långtradare. Plattan i botten, dåsig, konstaterade jag att det var mötande bilar längre fram i min fil, omkörningsfilen... eller vänta nu, på den TVÅ-filiga vägen? Nä, jag kör inte längre fyrfilig motorväg, det finns bara en fil i min körriktning. Oj, lätt panik. Jag kommer krocka fett om jag inte byter tillbaka till högerfilen. Byter fil. Oj, igen, hade jag kommit om långtradaren. Jo, det hade jag. Tur det.
Aj, aj, aj, det hade kunnat gå mer illa än man vill tänka.
Landade lyckligt i Mullsjö. Jag får se om jag går iväg till ICA imorgon. Deras bollhav, som barnen har lekt i, är till salu på Blocket. Det såg mr Moneypenny och ville att jag skulle försöka pruta. Det kanske går in i bilen? skämtade han Ja, kanske hälften av bollarna i alla fall, sa jag. Kul grej annars, för lilla Blixten.
Nu finns det ju klättervägg på McDonalds, istället för bollhav. Det blev väl rätt äckligt bland bollarna med gamla ostburgare, pommes och ketcup. Klättervägg kanske vore något för Blixten, istället. Eller för egen del? Ms Austen skulle kunna ha stor glädje av en klättervägg, eftersom det är så högt i tak. Sen är ju Ms Austen inte så lång heller, så det blir ju mer att klättra.
I Mullsjö är den stora höjdpunkten godisfabriken (förutom ICAs bollhav). Det är faktist en riktig godisfabrik "Ryfors konfektyr", med fabriksförsäljning. Men de har vanligt godis med, till riktigt bra priser. Största "egna" produkten är väl kolorna. Dels egentillverkade, men jag tänker mest på de som har ett brunt eller beigt papper omkring sig med loggan och företagsnamnet. Men den kolan, eller krowkan, kommer från Polen, efter vad jag förstår. Där finns den typen av kola precis över allt, säger den världsvane polenresenären... Lite kul är det att fabriken ligger riktigt nära barndomshemmet, en lagom fettförbrännande powerwalk härifrån. Vilket väl behövs i samband med besöket.
Nu kanske det är bäst att försöka få lite sömn, när jag får och inte kör bil.
Grass, peace & piracy
Här ligger jag med bärbara Barbara i Santa Barbara... Det låter väl härligt. Jag fick känslan av att filmen utspelade sig på amerikanska västkusten. Ett givet mål, någon gång i en nära framtid. Får man hoppas. Just nu ligger jag mest pyrt till, känns det som. Filmen, puckopeo, tänk på filmen. Och jag ler för mig själv igen.
Efterlyst, the Pirate Bay och svamp
Jag kom äntligeniväg på bokrean. Det var som vanligt trevligt. Tyvärr hittade jag väldigt få skönlitterära böcker, den enda jag fastnade för var Equinox, som tydligen ska ha Isaac Newton som en av sina huvudpersoner. Den blandar lite nutid och dåtid. Alkemi finns med. Ja, lite fantasykänsla, kanske.
I morse, tidigt, träffade jag kommunen och berättade för dem att jag ville ha trädgården återställd efter att de jobbat med gång och cykelvägen. Den ska inte byggas i min trädgård, men de vill ta 2 meter in i trädgården i anspråk under själva anläggningsperioden. Min fina häck kommer alltså att plattas till, ja, jag talar om buskaget alltså, i trädgården, inte min, min häck. Den lär vara orörd ett tag framöver. Tyvärr.
De var så förvånade, vill du inte ta pengar, köpa planter och göra om allt själv? Nä, jag vill inte lägga en halvtimmes jobb på något jag redan gjort för fyra år sedan, försökte jag om och om igen förklara.
Nu är Efterlyst slut och, även om jag missade lite verkade allt om ett enda mord. Suck. Det är bara för mycket - eller för lite... rättare sagt för ensidigt. Kriminaljournalistik... Tacka vet jag "The pirate bay"-rättegången. Det är intressant, två principer som står mot varandra - upphovsrättslagen och ja, vad egentligen? Rätten att fildela, kanske, dvs rätten att skita i upphovsrättslagen. Det hela blir ju lite märkligt. Det stora problemet med att nita killarna bakom Pirate Bay, är ju den skrämmande likheten mellan det och att åtala transportstyrelsen, fd vägverket, för att folk kör för fort på vägarna. Eller att sätta dit postverkets chef för att folk köper skojiga svampar som skickas per snigelmejl. Tekniken är ju inte brottet, utan användningen.
Min depraverade kväll fortsätter med ett helkul program i lite Monty Python-anda. "Father Ted". Sjukt kul. En del svamp verkar ha ätits där.
Nu är det nog dags för svampiga drömmar.
Prinsessa, busshållplats och semla
Kronprinsessan Victoria och Daniel Westling förlovade sig idag. Efter 7 långa år. Roligt och härligt. Det är det ju alltid när två personer finner varandra och gör något av det. Till och med mr nr 1 looser puckopeo har ju haft en sån härlig stund, med hela livet framför sig i rosa skimmer.
Imorgon ska jag träffa kommunens representanter eftersom en gång och cykelväg ska byggas vid min tomtgräns. Men också en BUSSHÅLLPLATS och en förträngning av bilvägen, till en enda fil. Det blir mycket broms och acc på några meters avstånd, den enda vägen genom bostadsområdet. Jag som flyttade just för att slippa buller och störande ljud. Kul (not) när det blir sommar och motorcyklarna utan ljuddämpare brölar på... För att inte tala om bussarna. De är inte ljudlösa precis.
Nåväl, om jag ska in till Harrys så är det ju smidigt och bra, bara utanför huset och iväg. Särskilt hem är ju praktiskt. Be chauffören att knuffa ut en vid rätt hållplats och man trillar rakt in i trädgården. Elegant.
I verkligheten lär jag väl aldrig ha just den sistnämnda nyttan av den kommunala trafiken, kanske jag ska precisera. Där finns det ju andra i min närhet som hade haft större glädje av det. (Fortsättningen av denna utläggning har jag utsatt för självcensur av självbevarelsedrift.)
Ack, varje dag är så kort. Jag hade så gärna velat iväg till bokrean på självaste dagen, men tiden försvann. Dessutom hade jag velat köpa typ en bok på varje affär, vilket utgjorde ett logistiskt optimeringsproblem. När jag väl löst det, hade Åhléns stängt.
Men en semla åkte in i rättan tid. Tack Big Boss för det.
Här ligger en gravad lax
Skärmt åtsido, jag uppdaterade min dejtingsida. Oj, det var verkligen behövligt. Jag tog bort en del jag skrivit som inte lät bra och slipade ner lite udda saker, så nu är det en ganska enkel, kortfattad presentation. 47 tjejer hade varit inne och tittat på den. Det är ju bra, eller...? Det finns lite olika sätt och se på det. För vad har det lett till?
Köpte ett fräscht badkar i Svärtinge. Nu kan man gå och bada, snart.
Tänkte köpa ett piano framöver och lära mig klinka lite. Hittade en fantastisk serie lektioner på Youtube. http://www.youtube.com/watch?v=RuPxQTBwndw
Imorgon bokrea!
Vanlig ålder, mogenhetsålder eller social ålder
Nu har jag bloggat 10 dagar i sträck. Det är också en slags fasta, enligt mitt sätt att se det. Men det kanske finns ett bättre uttryck än just fasta. Nu får jag fira lite, jag sitter framför TV:n, ensam, och tittar på veckans avsnitt av "Merlin". Fantasy, kul, något barnsligt och lite halv-B, men tillräckligt bra. (När ska Peo någonsin "bliva stur"?)
Bakade bullar i eftermiddags, och de svullnade allright! Lite extra jäsmedel, där med. Färska ur ugnen var de himmelska, nästan smälte i munnen. Därefter körde jag en sats rågbullar, för jag har upptäckt hur smidigt att köra ett extra varv när man ändå håller på. Det bökiga är nästan att diska och städa upp efter sig. Om man kör storbak, spar man in den sura tiden.
Handlade en tekanna på IKEA, som jag nu använder friskt.
Annars var det en unken eftermiddag, eftersom jag lämnade bort barnen. Det gick lite för fort, vid själva lämningen, för vi föräldrar blev osams om tiderna. Det spelar ju ingen roll vem man bli osams med, det känns aldrig bra. En överlämning är bättre om det får ta lite tid att säga hejdå.
Detta med att ha barn är ju inget som är ett plus i en ny relation, om man är man. Särskilt om man är man? Kanske. Jag fick den känslan när jag pratade med "Innebandyskägget". Han är 30, precis, och har en lång radda tjejer som ligger an och söker kontakt på hans dejtingkonto på internet. Andra singlar, utan barn, män, verkar också ha det hyggligt lätt. Det stämmer till eftertanke. Därför kanske en vit lögn är att föredra. "Just play the game", som det heter. Nå, jag får väl ta på mig det, att testa om min teori stämmer. Det är ju sant varannan vecka, att jag är singel utan barn!
Det där med åldern är en svårare sak att få till, rätt. Kanske ska man uppge sin mogenhetsålder, som kan ange hur mogen man är. Ja, då kan jag inte vara gammal. Tittar på Merlin och läser fantasy... Inte "stur" precis. Men det är väl tveksamt om 15 åringar har en chans på dejtingsajter.
Därför hittar jag på ett nytt begrepp. Social ålder. Den ålder man känner sig bekväm med och kan hitta lite olika skäl till att hävda. Nu kommer jag inte på något jättebra motiv, men nog borde det hamna nära 35. En hygglig ålder, för en hygglig prick.
Semlor och bokrea
Här ligger jag och myser med mitt Ex.
Nä, det var väl just det jag helst av allt vill glömma, mitt Ex, alltså. Samtidigt..., vill och vill. Många trevliga stunder skulle ju raderas då med, särskilt de där mysstunderna. Dålig idé, B-jörn! Fullt så långsökt var det inte att kalla något för Ex, B-jörns frus häst kallas Ex, eller var det Exet, eftersom den eg. heter Excellent, vilket är lite långt.. (Fick jag det rätt, nu?)
Dags för några seriösa rader igen.
Eftersom det ska vara semmeltisdag på tisdag, så ska jag ge mitt bästa semmelrecept. Dessa bullar svullnar upp till ljusbruna, kramgoa bakverk i ugnen. Hrm... Just själva uppsvällandet är ju viktigt, så därför är rätt recept viktigt. Just detta har den viktiga egenskapen att den har ett extra jäsmedel, förutom jäst, nämligen hjorhonssalt. Men det går lika bra med alternativa förfluffande medel, som bakpulver och bikarbonat (om kesella används)
Titta på http://www.recepten.se/recept/semlor.html och http://www.recepten.se/recept/lussekatter.html
Kör på lussekattsreceptet, för kesella är bra i degen. Men se till att blanda i extra jäsmedel som i semmelreceptet. En fördel är att använda vetemjöl special, istället för vanligt vetemjöl. Låt bullarna jäsa någorlunda varmt. Och, som vanligt, så lite mjöl som möjligt.
Och eftersom det är bokrea snart vill jag ge några tips.
Barnböcker, här är chansen att köpa på sig några givna hits, att dela ut vid kommande födelsedagar eller namnsdagar istället för att köpa till fullpris. Barbapappa, allt med Jan Lööf (tecknaren), Petter och hans 4 getter, Nicke Nyfiken, Richard Scarry (tecknaren är ganska bra...) Gittan-böckerna av Pija Lindenbaum, Mulle Meck. Mamma Mu är en stor favorit. Till små barn är Molly-böckerna och Max-böckerna bäst.
Det jag själv kan tänka mig köpa är:
Prismas stora trädgårdsbok
15 kvadrat (olika lösningar på den gamla friggeboden, som svullnat upp, något. Mycket gäst?)
Utomhusprojekt för hus och tomt - en given bok
Värt att se i Sverige, har jag redan, en bra bok för den som är nyfiken på Sverige.
1000 places to see before you die, har jag också. Bra!
Skumtimmen av Theorin - har jag läst, mycket bra.
Fienden inom oss av Guillou, också läst, behållningen finns på flera plan, särskilt det politiska, men också för den som liksom jag läst det mesta av Guillou och vill veta hur det går för alla ur hans persongalleri.
Jan Ajvide - jag skulle kunna tänka mig köpa hans Pappersväggar för jag gillade verkligen "Låt den rätte komma in."
Damernas detektivbyrå är fantastisk läsning.
Eragon - som ju är en ungdomsbok, fantasy, gillar jag mycket, likaså Spiderwick, men jag ser den inte på bokrean.
Bonniers stora bok om Whisky, kanske måste läsas, eller hur B-jörn?
Det var seriöst! Knappt läsvärt, men där var det. Bokrean är en av årets höjdpunkter, tycker jag. Men jag är mer och mer restrektiv med inköpen. De ska ju läsas och de ska få plats i någon hylla!
Hylla den som hyllas bör, kanske IKEA skulle storsatsa på Billy i dessa bokreatider.
Free, at last.
Men till slut får jag en efterlängtad stund att slappa på, efter en hektisk vecka. Det har varit svårt att ta ifatt sömn, mina barn vaknar så tidigt och flickan vill ha välling och är väldigt bestämd av sig. Ha, ha, det blir en överaskning för kompisen och deras familj.
Så nu slarvar jag bort en kväll.
Genast känner man den så kallade "Luther" på axeln. - Skärp dig, du kan väl inte slarva bort en kväll. Gör lite nytta nu, när du äntligen har lite tid.
Hmm, du gamle Luther. Jag lyssnar, och någon nytta kanske jag gör så småningom. Men jag har hört det där förr, "gör lite nytta nu", så jag är rätt "luthrad". Ms Austen brukar påminna mig om att vara onyttig, och gärna ägna mig åt WOW, för då kan hon få lite nytta av mig. Hon får någon slags kred om hon introducerar en ny spelare. Men jag vet att hon menar bara väl, och det är så skönt att höra en sån uppmaning.
Förr, innan huset och barnen, satte jag en ära i att alltid ha helgen bokad med åtminstone någon happening. Men nu... Varannan helg ska man väl kunna börja boka upp nu, snart.
Badrumsgolvet blev bra, tycker jag. Mörkgrå plastmatta. Stiligt och smidigt. Nu är det bara kaklet som ska upp och det slipper mattläggaren Billy, men inte Peo... Sedan ska köket och bottenvåningen få sig en översyn. Bl a ska innertaket höjas 20 cm. Den berömda inflyttningsfesten och 40-årsfesten dröjer, ännu en tid. Idag efterfrågades oväntat händelsen. Det påpekades för mig att det ännu inte hänt. Det känns bra att gamla vänner ändå räknar med puckopeo.
Ligga och mysa
Jag ligger också och myser, typ, om en kille (ehrm... är man för vuxen för att vara kille? Har man redan ställt frågan är man kanske körd som "kille", helt enkelt.) om en KILLE kan mysa, myser med min bärbara dator som äntligen fick ett trådlöst nätverk att koppla in sig på. KENZAs hund heter Armani. Vad ska min lilla bärbara heta då? Emma, kanske. Vi provar.
Här ligger jag och myser med Emma.
Det lät ju trevligt, man blir verkligen förvirrad. Emma? Samtidigt kan man ju undr hur långt puckopeo har gått. Har han legat och porrsurfat så mycket att han börjar se sin dator som sin tjej? Jag förstod att du också tänkte så. Fy dig. Det var lite fördomsfullt. Bara för att jag är nybliven singel, svartsjuk, singel (skrev jag singel två gånger?), desperat singel... och kille, måste man väl inte porrsurfa. Nä, precis. Jag kan med ärligt samvete säga att jag... Ja, skulle jag nu säga att jag slutat, låter det ju som jag faktiskt har gjort det, men å andra sidan verkar det väl ändå otroligt att jag skulle vara ett så exceptionellt undantag att jag inte gjort det någon gång. Men att säga att man slutat - det låter ju som om man slutat dricka, för att man var alkoholist. Puckopeo porralkis? Bäst att inget säga. Testar på nytt...
Här ligger jag och myser med Emil.
Ja, det lät ju verkligen både spännande och förvirrande. Jag är ju ändå hetero, och fullt så desperat singel har jag ju inte blivit att jag vidgat mina vyer än. För övrigt har jag aldrig surfat på tysk homoporr, någonsin. Jag tror att Der Schlangemann var hetero, i alla fall. Dessutom en docka.
Här ligger jag och pustar ut med bärbara Barbara, min uppblåsbara dator. Nä, jag ballar ur...
Omstart. I alla fall. Min nattpass gick i mål kl. 0300. Kl. 0600 ringde klockan och jag masade mig upp och slipade golvet slätt på en dryg timme. Duschade, och sen kom mattläggaren, Billy, fast jag duschat klart redan. Annars brukar alla ringa på dörren när man är på toaletten. Det är väl så att vara singel. Vi kom iväg, i god tid, till tandläkaren. Otroligt, egentligen.
Sen dess har jag inte gjort något vettigt. Inte ett skapandes grand. Förutom en del matlagande, barnpassande, städande, diskande och tvättande. Inget vettigt, alltså, bara kvinnliga sysslor helt enkelt.
Kunde inte låta bli att retas lite, om nu någon orkar bry sig.
Jag kom på ett test idag. "Vem bryr sig? Kolla om du är ett fett EX eller en cool kille." Jag vet ju redan att jag är en fetkörd spolad föredetting, men nu finns testet! Testa gärna med din flickvän/pojkvän!
Det är mycket enkelt. Säg att du startat en blogg. Ja, och kolla reaktionen. Det gjorde jag med mitt ex. Reaktion: "Jasså, var har du gjort av tintinböckerna, hälften är mina.". Omstart av testet: "Du (som gillar att skriva) borde prova, det är kul!" (Jag skriver ju om dig där, din Å?="#!, är du trög?) Reaktion: "Ja, om jag får tid, nån gång." Sjunkande ointresserat tonfall. Konklusion kolon. Du är ett stenkört ex, puckopeo.
Nå, en slända gör ju ingen sommar, så jag kollade med min bror nu på kvällen. - Jo, bror, sa jag, jag har startat en blogg. (Ja, min bror är ju ingen flickvän, men han får duga som en crashtestdummydoll, allt för testet och den glada vetenskapens skull.) Reaktion: "Ja, det har min fru med." Konklusion kolon: även här är puckopeo tydligen INTE en cool kille. Den självklara reaktionen, om nu någon inte fattat galoppen, är ju givetvis, "och vad heter den bloggen då?" Men här fanns något att nysta i. Så nu körde jag testet genom min crashtestdummydoll. Lyssna här på min listiga fråga. "Och vad heter hennes blogg då?", frågade jag bror. Smart, nu kollar jag om min brors fru är en cool kille i min brors ögon. Ja, kille och kille, men ändå. Allt för den glada... etc. Svar från bror: "Det vet jag inte" Konklusion, min brors fru är ett ex... Det här var underligt. För det är hon inte. Ja, och ännu underligare blir det. Min bror ropar till sin fru. - Vad heter din blogg då? Svar: "Det kommer väl inte jag ihåg!".
Konklusion kolon. Jag tror jag helt enkelt myser lite i sängen med Emma, Emil och den där Barbara. Godnatt, jord.
Nattvaka med kaffe och mörk choklad
För att hålla mig vaken och någorlunda alert, så tar jag en paus med kaffe och lite mörk choklad. Jag kan inte nog säga hur tacksam jag är för kaffet och chokladen. Det är gott och det piggar upp. Jag skulle kunna leva enbart på det, tror jag.
Det var grymt motigt att sätta igång att jobba, det är väl därför jag är så sen. En seg förkylning, flera dagars arbete med badrummet, allt det gör sitt till. Det är tydligt att kroppen inte är van vid manuellt arbete. Det märkte jag särskilt i början av husbygget. Kroppen blir oerhört seg efter några dagars slit.
Jag satt med barnen och kollade på gamla videoinspelningar från den tiden vi var en riktig familj i någon timme medan jag samlade kraft och väntade ut den värsta segheten. Barnen vill så gärna titta på de där filmerna. Kanske är det just för att vi var en familj då... Ja, den familj vi trodde vi skulle få vara allihopa resten av livet. Stackars barn, tänker man. Stackars puckopeo, tänker jag ibland.
Det slår mig vilken lätthet det finns i tonen hos mig och X:et när vi pratar. Inga bekymmer så långt ögat kan nå. X:et skrattar och retas med mig på filmen. Tusan, tänker jag, när skrattade X på det viset, senast? Och vi samtalar också. Det var riktigt länge sedan X:et pratade med mig utan att höja tonen, komma med en anklagelse eller starta en konflikt. Det hela känns underligt.
Mobiltelefonen ringer plötsligt när vi tittar och jag kämpar för att komma upp ur soffan och sätta igång med badrummet.. Det är X:et. Hon påminner om att tjejen har tandläkartid 8.45 (idag) på morgonen. Jo, jag vet. Vad gör du då, det låter konstigt. Jo, säger hon, jag är på väg till Norrköping, på fest. Jaha, skulle inte det vara på torsdag. Nä, det blir ikväll och kanske på torsdag med. Eller bara lunch.
Där sitter man och kämpar för att komma igång, tittar på den tid som flytt, kämpar mot tiden och mot kroppen, tänker på barnen som borde borsta tänderna och lägga sig. Men X:et ska på fest med sina nya kompisar. Kanske kommer hon skratta, med sån där lätthet som förr. Kanske samtala utan att skapa konflikt, utan den där bittra undertonen. Kanske tåflörta med någon.
Var blev det fel? Vad hände? Ja, känslorna tog slut, naturligtis. Men invänder man, sådär bara? Gör de det? Känslor kommer de och går som de vill? Jag har försökt så länge men det går inte längre, säger X:et.
Det är väl med det, som med andra obegripliga händelser. Ibland händer det bara och någon förklaring finns liksom inte. Eller så finns den, men är ändå ogripbar för förnuftet. Eller är den så komplex, invävd, intrasslad i en härva av många orsaker som tillsammans råkat skapa den där effekten. Eller så är det ett försenat tonårsuppror.
Usch - jag har alltid känt på mig att jag skulle råka ut för det där. Vi pratade om det förr, X och jag, en god vän till oss, vars fru plötsligt stack och lämnade honom och barnen. Han var den vänligaste, omtänksammaste och trevligaste människa man träffat, i stort sett.
Törs man vara en snäll, trevlig, vanlig man i dagens läge. Kanske bättre att tvinga kvinnan till underkastelse, med hårda ord och hårda tag, då tycks de stanna kvar i alla fall, ständigt sökande efter bekräftelse, av en farlig, halvkriminell, dominant alfahane. Tyvärr - eller vad man ska säga - har jag inte lust att vara någon annan än den jag är.
En sak finns emellertid alltid kvar och som piggar upp. Kaffe och choklad. Jag tar en bit till, innan jag går upp och spacklar. (Suck.)
(I mina öron ringer tonerna av Queen, "Just play the game, play the game, play the game of love.")
Fast jag glömde ju...
För några år sedan bodde vi i lägenhet och fick flera störande grannar. Flera gånger i veckan kunde det hända att någon spelade musik på natten - eller på dagen. Basgången rullade in. Jag höll på bli tokig! (Om nu någon skulle märka någon skillnad.)
Så jag satsade stenhårt på att hitta ett hus, samtidigt som det var husrally på bostadsmarknaden. Priserna steg med 100 000 i månaden, i stort sett.
För att sätta hårt mot hårt inledde jag en fasta. Jag skulle inte klippa eller raka mig förrän jag köpt ett hus. (Som Björn Borg på den gamla goda tiden. Han fastade, fast han inte var en religiös personlighet, kanske mer skrockfull.)
Som jag såg ut efter några veckor. För att inte tala om efter ett par månader! Skägget i brevlådan... Detta var på våren, och mina arbetskamrater inledde en vadslagning om hur långt hår jag skulle ha till semestern. De skrev upp hårlängder på en lista och satsade pengar, efter vad jag förstår. Fysikläraren (ja, inte han som uppträdde som "truckförare" på krogen), luskade ut en formel för hårväxt och räknade fram på millimetern hur långt det skulle vara. (Det var därför han frågade hur långt hår jag hade, helt appropå, en dag...) Men, alla hade fel. Några dagar innan semestern vann vi budgivningen på ett hus, som vi sedan köpte. Jag klippte mig och rakade ansiktet. Det var rätt bökigt att raka bort så mycket hår i ansiktet.
Så sista dagen på jobbet stod vadslagarna med långa hårlösa ansikten. Ingen, inte ens fysikläraren hade tydligen ens övervägt att jag faktiskt kunde köpa ett hus innan semestern! Men de var hyggliga nog att dela min glädje över ett boende, där eventuellt störiga grannar åtminstone är på andra sidan staketet. Vadslagningspengarna gick till en rosbuske, som jag planterade. Tyvärr dog dog den samma vinter :-( .
Tyvärr gick äktenskapet åt skogen i samma hus, så summa summarum - vad kan man lära av detta?
Var försiktig med fasta. I alla fall om man är puckopeo.
Fasta - att träna viljan
Jag har i olika omgångar tränat min uthållighet och viljestyrka genom att fasta. På ganska små saker. Annars hade jag nog inte någon chans. Det kan vara att dricka max två koppar kaffe per dag. (Småsak - eller hur?)
- Men varför gör du det? frågade Löparlina. Hon brukar springa 5 mil i veckan, minst.
- Varför springer du? kunde jag kontrat. Men jag var väl trött i huvudet av att dricka så lite kaffe, så jag försökte väl dra en halvmessyr till förklaring.
Behöver man träna sin viljestyrka, kan man fråga sig. Jag tror det, men jag har faktiskt inget bra konkret argument för det. Det som jag kan peka på är att fasta är viktigt i alla stora religioner. Alla stora religiösa personligheter har fastat, vad jag vet. Det indikerar att det borde vara bra. Men det kan ju också betyda att man kommer att bli en religiös fanatiker på sikt. Det vore ju synd. Eller inte "synd", kanske. Rentav mindre "synd". Lite inskränkt kanske.
De där stora personligheterna som Jesus, avstod från mat under flera veckor. Det är väl därför som många tror att fasta handlar om mat. Men det kan handla om att avstå från vad som helst som man tycker om, eller har lätt att överdriva i sin vardag. Och det är kanske det som är poängen. Att återta kontrollen över sitt liv, genom att avstå från det som håller på att ta över, eller få för stor betydelse i livet.
En annan poäng med fasta är, som muslimerna ofta påpekar, att lära sig medlidande med de fattiga.
Tyvärr är puckopeo ingen kung på fasta, så det blir att avstå från kaffe eller andra småsaker. Just nu avstår jag från att missbruka datorn, så jag inte blir sittande för länge.
Kanske bäst att avsluta nu, då!
Money and fashion of Sweden
Som ung var jag idealist. Pengar, status - sånt betydde nada för mig. Jag vägrade köpa märkesjeans, och ifrågasatte hela modehysterin. Det var den perioden jag var utan tjejer, förresten... Vilket sammanträffande!
Nu inser man tyvärr att det finns ett värde att hänga med - inte minst för tjejernas skull. Ja, sen är det kul att se sig i spegeln och känna att det passar, att det är slim och det är fit. Men det kostar att ligga på topp. Money, money.
Ja, jag vet att jag generaliserar. Mode är ju kanske inte bara mode, utan det handlar väl mycket för varje människa att välja en stil. Att finna sin stil och se bra ut i den. Alternativet är att vara okänslig och hänga på sig kläder som mest har funktionen att värma och dölja sin nakenhet. Träningsoverall när man inte tränar - är ett exempel på ryslig stillöshet. Jag minns när vi campade med föräldrarna, när vi var små, min bror och jag. Ständig dessa träningsoveraller, Min var gul och blå och hade en otroligt styv nylondragkedja. I Mullsjö var det vanliga märket Damella, fashion of Sweden. Till detta självklart träskor. Vilken kombination. Träningsoverall på en camping, utan att träna, med träskor som gjorde eventuell träning omöjlig. Till slut sa jag stopp. Inte mer för min del.
För att hänga med krävs sorgligt nog lite extra pengar att lägga på de där kläderna som har lite mer stil, än träningsoveraller. Men det finns självklart en lösning att få de där extra pengarna. AFTONBLADETs löpsedel slog emot mig när jag handlade mjölk och lite annat. "Så kan en vanlig barnfamilj SPARA 28 000 KR PÅ FYRA MÅNADER". Ja, den ska jag ha, tänkte jag och passade på att köpa TV-bilagan också. (Eftersom jag avslutat prenumerationen på Corren - för att spara pengar!) 12 enkla knep. Det här var intressant.
1. Matlåda till jobbet - 8000 kr på 4 mån (Jaha, det gör jag redan...)
2. Ta buss eller cykel till jobbet - 6000 kr (Hmm... kan inte ta mig till Norrköping billigare än idag...)
3. Skippa hämtmat och restaurangbesök - 4400 kr (Check!)
4. Jämför priser - 4000 kr (Åh, det har mister märkeslös gjort hela livet...)
5. Undvik onödiga impulsköp 2800 kr (Suck, jag hade hoppats på något nytt bra tips...)
6. Se över leverantörer 800 kr (Ja, men det har jag redan börjat jobba på.)
7. Undersök elleverantör 800 kr (Hmm...)
8. Rensa garaget och sälj! 500 kr (Jo, jag har en hög.)
9. Drick ett glas vin mindre i veckan. 450 kr. (Jag dricker så sällan redan.)
10. Låt inte elutrustning stå på standby 280 kr (Urk, vilka tips.)
11. Sänk inomhustemperaturen 280 kr (Oj, det har jag gjort, men var det så lite man kunde tjäna på det. )
12. Frosta av frysen 150 kr (Självavfrostande, så det är väl redan gjort det med.)
Tyvärr kan jag säga att jag redan tänkt på allt detta och hoppades i min naivitet att det skulle finnas något nytt jag inte tänkt på. Suck. Summa som puckopeo kan spara på fyra månader efter dessa tips är alltså 0 kr. Däremot måste jag erkänna att det var ett dumt impulsköp att KÖPA det där Aftonbladet. Man kan säga att jag gick back 15 spänn på de där tipsen. Jag kan alltså lägga till tips nummer tretton
13. Sluta köp fåniga kvällstidningar med TV-bilaga när du kan "låna" från jobbet. 240 kr. (Men det visste jag också innan, egentligen)
När man skiljer sig så blir det många extra kostnader, ett nytt strykjärn, nya teklämmor, en ny micro som fattar eld... Det är inte ekonomiskt att skilja sig. När man däremot är två vuxna i ett hushåll kan man köpa storpack. En storpack finns kvar, som numera inte förbrukas. Det grämer mig, den utgiften. Det är ju så dyrt, per kondom alltså, om man köper tiopack, så jag slog till och köpte en till 50 pack Cho-San. Nå, den ligger oöppnad i stort sett. Så onödigt. Underligt, förresten, att man kan gräma sig över en sån sak, när man numera betalar 3000 kr extra per månad i boende. Men lite lugnad blev jag när jag såg att utgångsdatum var 2012-02. Då har jag ganska precis tre år på mig att göra åt dem. Med lite tur, (eller mycket ?) så kanske det ordnar sig.
Avslutningsvis så vet vi ju alla det bästa spartipset. Man ska gifta sig rikt.
Gift med ett hus
Mina arbetskamrater tvivlar på att jag har ett liv utanför jobbet. Jag måste erkänna att jag ibland tvivlar på det med...
Jag minns när jag var tonåring och läste böcker med titeln av typen "Spökhistorier", där omslagen var illustrerade av Hans Arnold och texten bestod av ett antal noveller. En sådan skräckhistoria handlade om ett levande hus. När huvudpersonen kom längre in i det, blev det fuktigt och mjukt och där fanns nog tänder också. Ja, huset åt människor, naturligtvis. Bilden av människoätande hus ligger kusligt nära verkligheten i mitt fall. Kanske inte fysiskt ätande, men relationsmässigt. När man jobbar mycket med golv, tapeter, takpannor, kopparör och isolering, blir man till slut rätt isolerad själv.
Men precis som jag byggt upp mitt hus, så ska jag väl bygga upp relationerna igen. Det blir mitt nästa projekt.
I will be back!
Hasta la vista, baby.
Alla kolliderande hjärtans dag
Alla hjärtans dag är väl likt midsommar en dag där man påminns om att det inte finns något konkret att fira och att man själv inte är ett större föremål för firande - om man tänker tvåsamhet. Framför allt är dagen packad med känslor inför hur det borde vara, något som det till och med när tvåsamhet finns, sällan är.
När jag gick i lekis och lågstadiet kunde det hända att tjejer flockades omkring mig. Då var jag söt och rar. Men tämligen ointresserad av tjejer och allt det där. När jag blev äldre, fick glasögon och finnar blev tjejer något man tänkte på, men jag blev tämligen ointressant för tjejerna. Något jag i retrospektiv kan ha viss förståelse för.
När jag fått ordning på min framtoning fanns det en blondin även för mig, ett tid.
Det finns en stenhård lag när det gäller relationer. Ju mer man vill, desto mindre får man. Ju mer man attraheras, desto kraftigare repellerar motivet för attraktionen. En konkret jämförelse. Puckopeo är det vita klotet i biljard. Klotet skuffas hit och dit av yttre omständigheter, plötsligt befinner sig ett färglatt tjej-klot framför det vita. Rull, rull och krock. Ju hårdare stöt, desto kraftigare krockar det färglada klotet iväg och gömmer sig i ett hål. Lärdom: stöt inte på tjejer, de blir bara stötta, särskilt de söta. Livets absurda ironi.
Sama livets ironi borde funka baklänges. En dag när puckopeo har glömt Valentin, har tankarna på något helt annat och har ont om tid, så krockar en söt liten färgklick in i bröstet.
Hemma finns två små raringar. Den söta lilla tjejen ville absolut ha en kladdkaka med hjärtan på och det kunde inte puckopeo ignorera. Så firades alla hjärtans dag, inte för tvåsamheten, men med två små rara barn.
Vad tjejer vill ha
En vanlig öppningsfras på krogen är: "Och vad sysslar du med?" Är det en tjej som frågar ska man INTE svara sanningen - fysiklärare. Då vimlar det till i tjejens ögon och hon börjar titta igenom kroppen på en, bort på någon annan att prata med. Därför svarar man med den lätt modifierade sanningen. - Jag är truckförare. En given succé. (Enligt "Math").
Mr MoneyPenny (tydligen finns det önskningar om att undvika namn, riktiga namn, därför får Lasse heta Mr MoneyPenny, han har ju ett gyllene efternamn, än så länge.) Mr MoneyPenny, som var den enda vid fikabordet som HAR en tuff bil, en kranbil, ville emellertid framhålla att hans kvinna var ett undantag. Hon var inte imponerad. Rentav kallsinnig till kranbilar. Men det kan ju vara så att det som en gång var en tillgång, till slut blir en belastning. Kvinnor...
Ms Austen menade att en SmartCar är väldigt fin, en står tydligen utanför hennes bostad.
-Nåväl, frågade jag, om Mr MoneyPenny och jag körde varsin bil, svarttaxi, utanför krogen - jag i Smart och MoneyPenny i Kran, vem skulle du åka med? Jo, där vann kranbilen - laget runt.
Jag trodde nästan att Ms Austen verkligen tyckte om SmartCar - ja, själva idén med en bensinsnål, miljövänlig, poppig bil med ett väldesignat yttre. (Jag gillar miljövänliga, snåla bilar. ) Men i själva verket är det alltid truck som vinner.
Det är står klart att en kranbil är rätt bil för Valentin. Romantish - Kram-bil.
Skulle inte allt stå rätt till, så är det ju bara att använda kroken och veva upp den. Gigantish Kran-bil.
Puckopeo har en Toyota Avensis Combi. Jo, jag hör skrattet lätt färgat av hån, ända hit.
Åren som går
En träffande kommentar som säkert sved vid fikabordet avlossades av Micke. Upptakten var ett allmänt diskuterande över varför vi var så rädda för att bli gamla, eller kanske inte var det.
En bra tanke var att det inte var vi själva som våndan berodde på utan förhållandet att våra föräldrar och far/morföräldrar blev så väldigt gamla och kanske skröpliga.
Min eget problem med åldrandet, som jag framförde, är att valmöjligheterna krymper. När man är tonåring och ska välja gymnasieskola - vilka oändliga valmöjligheter! Efter gymnasiet, lite färre, Efter Universitetet - väldigt mycket färre... 40 bast och lärare i 10 år. Ja, då är väl framtiden rätt så utstakad till 65 eller... 67.
Ett vanligt problem är ju själva utseendet. Att vi ser äldre ut. Ja, men samtidigt kanske man inte känner sig, innuti, så mycket äldre än 20-25.
- Jag har inget problem med att åldras, sa Jenny, självsäkert, provokativt. - Däremot verkar andra ha det som frågar mig hela tiden hur det känns att vara över 40.
- Ja, säger Micke, det kanske beror på att de ser dig varje dag.
Puckopeo skrattar och för en gång skull ligger han säkert i skyttegraven, vid andra ändan av fikabordet.
The burning micro
Jorå, jag startade puckopeos blogg! Här skriver jag om vardagens förtretligheter och filosoferar över livets ändlighet.
Häromdagen köpte jag en micro på Blocket. Väl hemma testade jag den och den verkade funka finfint. När jag skulle värma en fryst pizza kom eldprovet. Jag tänkte passa på att testa crisp-funktionen, så jag tryckte på "autocrisp". Väntade, och plötsligt började det ryka något alldeles otroligt. Sedan började det brinna. Inte om pizzan utan högst upp inuti ugnen. Förmodligen gammalt flott som antände. Jag hade inte sinnesnärvaro att filma händelsen, men jag letade i lugn och ro fram ett vadderat kuvert och kvävde elden med det.
Nåväl den fick senare brinna ut med ett vattenbad, så nu faller det lite sotflagor från micron ner på tevattnet, men jag är nöjd med mitt blocket-fynd.
Björn fick en gång frågan av några elever - "Kan du nämna ett kvinnligt attribut?" och svarade "Spisen".
Puckopeo är ju numera ensam i köket och tänker ibland i bibliska banor och saknar den där rätta glöden i köket. The burning micro är ju inte hälften så kul som puckopeo and the burning bush.
