puckopeo

Tiden går så fort, nu. Woosh, zoom och där gick helgen. Lärarmiddag i fredags och sedan måndag igen. Hmm, vad hände egentligen?

Det är något speciellt när det är fint väder. Jag har väldigt svår för att vara inne. Solen suger ut puckopeo ur huset ut i trädgården. Eller som i detta fall, iväg till riddarspelen på Ekänäs slott. Jorå, och barnen var med. Halva priset på utklädda barn, så jag fick med mig en prinsessa och en riddar-viking. Prinsesskläder ingår på något sätt i tjejuniformen, men medeltidskläder för killar är inte så 100%. Så det fick bli lite blandade krigstillbehör. Vikingahjälm, sköld och svärd samt nedtonad normal klädsel i brunt. En riddar-viking... "Tror du jag blir godkänd?", undrade vicke-medeltidsviking oroligt i bilen, flera gånger. Men de var snälla i tullen.

Solen gassade. Vi såg riddarspelen båda föreställningarna, mest för att prinsessan ville det. Hon hade tidigare i veckan sagt till mig att hon ville vara med mig, inte åka till mormor, sen grät hon lite. För både torsdagen och fredagen fick barnvakter rycka in. Det blev lite för lite pappa och för mycket annat. Det känns verkligen i hjärtat att höra det, så därför hamnade vi på Ekenäs slott denna dag.

Medeltid är numera mycket shopping. Jag fick syn på ett leksaksarmborst i trä, väldigt välgjort. Så jag sa till pojken att "Titta, det fina armborstet vill du väl ha?" Han var inte svårövertalad, så pappa fick ett armborst - eller jag menar, pojken...

Flickan fick en fin sak att ha på huvudet, jag vet inte vad det kan heta. Men typiskt medeltida, en tygring med ett litet släp.

Flickan somnade i bilen hem och vaknade inte mer den dagen. Vi andra somnade vid 22, helt slutkörda, i alla fall jag.

Söndagen blev baddag. Så där gick helgen utan att ett skvatt nyttigt blev gjort. Fast ändå nyttigt ur någon slags holistisk aspekt på livet.

Tiden flög iväg.

En liten kommentar om lärarmiddagen till slut. Jo, den var mycket trevlig. Kul att eleverna vill fortsätta den mycket unika traditionen på skolan; att ha en sittning med lärarna och sedan dans en liten stund. Vi var på ett känt ställe i Norrköping, men vanligtvis är det väl mest yngre där. DY:n spelade skivor han trodde passade och började med en låt av Creedence Clearewater Revival. Men så gammal är jag väl inte, tänke jag. Men sedan blev det bättre låtar, även om jag hade hoppats på mer rock, hård rock helst. Typ AC/DC eller så. (Hård och hård... den käns väl inte så hård längre, rocken alltså.) Kul när man får rocka loss ordentligt. Några spelade upp en skojig dockteaterpjäs. Det var oväntat! Sedan sattes papper upp med lärarnas namn, på vilka kommentarer fick skrivas, där första bokstaven skulle stämma med ett av bokstäverna i förnamnet. På mitt stod bl a Rolig, Förvånad och det mest häpnadsväckande: Otroligt söt.

Nu är det nog dags att försöka sig på några timmars skönhetssömn. Om det nu är så nödvändigt... (Jo, kanske ändå.)